Av Professor Marcello Ferrada de Noli, ordförande, Swedish Doctors for Human Rights

Click on the image above for the debate-version published by Västerbottens Kuriren 13 Oct 2015

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har nyligen kallat Europas asyl- normer “obsoleta”, [1] och efterföljande EU:s ”High-level Eastern Mediterranean – Western Balkans route conference” 08/10 sammanfattar bl.a. att ökningen av migranter-och flyktingströmmar innebär stora utmaningar för asylsystemet. [2] Den extraordinära situationen kallar enligt vår uppfattning för en granskning av den 65 år gamla definitionen av flyktingstatus, samt uppdatering av kriterierna för politiskt-asylberättigande inom ramen av de mänskliga rättigheterna.

Den omfattande migration som nu sker gentemot Europa kännetecknas av a) migranters enhetliga ursprung avseende länderna – felaktigt tillskrivits som främst av syrisk-födda, b) en selektiv inriktning på vissa EU-länder, c) en oklarhet avseende flyktingars egentliga avsikt gentemot asylfrågan. Till exempel i Sverige informerar polisen att samtidigt som ca 40,000 flyktingar har sökt asyl i Sverige inom den senaste månaden, ”lika många kan ha kommit till Sverige och som inte har sökt asyl” (SvT 10/10). [3] Den finska riksdagsledamoten Peter Östman förklarade nyligen att individer från Syrien utgör mindre än en tredjedel av de 350,000 till 400,000 migranter som har kommit till Europa hittills i år. Resten av dem, säger Östman, utgör en blandning av människor från Afrika, Mellanöstern och Sydasien. [4]
Definitionen av flykting i 1951 års konvention Artikel 1 refererar endast till en individ som “med anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åskådning befinner sig utanför det land där han är medborgare”, etc. [5]

Det bör noteras att ovanstående definition ej betraktar krig per se som en allmän orsak. Om inte naturligtvis ett visst krig skulle av någon anledning också innebära att direkt förföljelse inriktas till den individen. Dessutom, även om det ofta påtalas att flyktingkonventionen inspirerades av grundläggande artikel 14 i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, inte heller där uppges ’vistelse i ett krigsdrabbat land’ som berättigande. Återigen, orsak skall vara faktumet att vara förföljd (“Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse”). [6]

Visserligen innefattar ovan definition individerna under förföljelse och påtagligt personal risk, med anledning av deras aktiviteter i försvar av medborgerliga friheter och för de mänskliga rättigheterna i en internationell kontext –­ inklusive visselblåsare, journalister och publicister såsom Julian Assange och Edward Snowden. Ändå, den ovan nämnda artikeln 1, A-2 hänvisar ej till förföljelse pga av könsidentitet, som är en fråga som har behandlats i åtskilliga nyare FN:s beslut och dokument. Detta borde inkluderas omedelbart i flyktingkonventionen.

Också enligt vår uppfattning, flyktingkonventionens formulering “välgrundad fruktan för förföljelse” (1951 års flyktingkonventions viktigaste kriterium i asylbedömningen) bör specificeras ytterligare, alternativt “välgrundad fruktan” helt enkelt tas bort. Ty det som gör en individ berättigad för asyl är faktumet att han/hon är förföljd – och inte den subjektiva uppfattningen av den fruktan, således. Detta på samma sätt som vilket faktiskt gör en sjukdom är den aktuella symptomskonstellationen och inte vår inbillning att vi kanske är sjuka.

Trauma-relaterade psykiska skador har varit en förekommande anledning för politisk asyl, emellertid skulle dessa fall tillhöra kategorin asyl av humanitära skäl. Visserligen fängelse och tortyr kan föranledda PTSD [7] och t.o.m. ökad suicidbeteende; [8] [9] men förekomsten av PTSD är inte ett självverkande bevis av deltagande i politiska aktiviteter som inneburit förföljd. Dessutom påverkar inte alla erfarenheter individer jämnt, och inte alla potentiellt traumatiska händelser resulterar i traumatiska upplevelser eller vidare i traumarelaterade diagnoser. Paradoxalt, den riskfyllda migrantens resa utgör av sig själv en potent källa för traumatiska upplevelser. På så viset, identifikationen av symptomens verkliga ursprungliga orsak (den s.k. traumatic event) kan försvåras vid vissa fall av PTSD. [10]

Vidare frågar vi, skall ett demokratiskt land i EU medverka i att ge asyl till en individ som har utövat krigsbrott handlingar? Eller till individer tillhörande organisationer som förespråkar etablering av politiska system som otvivelaktigt nekar principen av mänskliga rättigheter för alla, oavsett tro, gender och etnicitet? Räcker det ”att vara förföljd” eller skall skälen även regleras utifrån en demokratisk värdegrund?

Vi föreslår:

1. EU-rådet bör arbeta för en modernisering av 1951 års flyktingkonvention. Förutsättningar för beviljandet av flyktingstatus bör förstärkas och detaljeras. Till de skäl som ges flyktingkonventionens artikel 1, A-2, (“ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åskådning”)” bör tilläggaskön tillhörighet, samt visselblåsare-aktivitet. Den sistnämnda borde tydligt specificeras med inräknande av förföljda pga deras avslöjande av krigsbrott och angrepp mot de mänskliga rättigheterna i internationella kontext.
2. Entydligoch detaljeradkategoriseringbör inrättas förhumanitärasylrespektivepolitisk asyl.
3. EU-länderna bör främst prioritera som politiska flyktingar de individer som i den nationella eller internationella sfären dokumenterat har kämpat för att åstadkomma förbättringar av de mänskliga rättigheterna eller utövande av demokratiska mål, eller uppdagade krigsbrott, och av den anledningen har de varit a) under förföljelse, eller b) häktade eller fängslade, eller c) riskerar att utvisas till en tredje stat där de får möta fängelse eller dödsstraff på grund av det politiska innehållet i sin verksamhet.

Slutligen, vår organisation motsätter avskaffandet – även tillfälligt – av asylrätten. Vi motsätter oss inte rätten att varje person har pga. humanitära skäl eller rent ekonomiska sådana eller av någon personlig motivation önskar att emigrera till valfri plats i världen. Icke desto mindre måste EU-länderna skilja sådana migranter från verkliga flyktingar, samt politiska flyktingar från övriga. Vi strävar efter att skapa en mer exakt normativ distinktion mellan dessa kategorier, och enbart i syfte att säkra en rättvis urvalsprocess som inte skall lämna utanför de verkligt förföljda.

Referenser

[1] AFP, “Angela Merkel calls time on Europe’s ‘obsolete’ asylum rules”. The Australian, 8 Oct 2015.

[2] Eastern Mediterranean – Western Balkans route conference, Declaration of the High-level Conference on the Eastern Mediterranean – Western Balkans Route, 8 Oct 2015.

[3] SvT, Många flyktingar försvinner utan att söka asyl, 10 Oct 2015.

[4] Peter Östman, Flyktingkris och folkvandring, 3 Oct 2015

[5] United Nations High Commission for Refugees, Convention relating to the Status of Refugees. Article 1 – Definition o the term “refugee”. Paragraph A-2. Adopterad 28 Jul 1951.

[6] United Nations, The Universal Declaration of Human Rights.

[7] PTSD = posttraumatic stress disorder. Diagnosis described in both ICD–10 (World Health Organization, 1992), code number F43.1, and DSM–IV (American Psychiatric Association, 1994).

[8] M. Ferrada de Noli, Självmord bland invandrare ökar, Läkartidningen, 2014;111:CMWI.

[9] M. Ferrada de Noli & Elisabet Sundbom, “Cultural bias in suicidal behaviour among refugees with post-traumatic stress disorder”. Nordic Journal of Psychiatry 50: 185.

[10] Ferrada-Noli M, Asberg M, Ormstad K, Lundin T, Sundbom E. “Suicidal behavior after severe trauma. Part 1: PTSD diagnoses, psychiatric comorbidity, and assessments of suicidal behavior“. Journal of Traumatic Stress 11 (1): 103–12.