>Stressjukdomarnas monopol / The monopoly of stress-related diagnoses in Sweden

>30/7. I am back

Det nya svenska stressdyrkandet samt den massiva utbrändhetsupplevelsen är inte någon egentlig epidemi utan en ny religion, med några äkta sjuka och många äkta troende i ett tempel med en och annan företagsam månglare i drift. Profeterna av dessa nya arbetsrelaterade/stressrelaterade modediagnoser har dock inte hitintills kunnat – cirka ett decennium efter den aggressiva lanseringen av sina begrepp i den oförberedda svenska sjukförsäkringsmarknaden – ge en otvivelaktig vetenskaplig bevisning om det orsakssamband som de åberopar.

Stressjukdomarnas monopol

De nya arbetsrelaterade/stressrelaterade modediagnoser samt det rehabiliteringsgeschäft som därtill producerades – av samma forskningsgrupperingar som tidigare lanserade ”diagnosen utbrändhet” i Sverige – har fått en ödeläggande
insyn i DN: s ledarserie av Hanne Kjöller [1]. En huvudpoäng i DN: s analys var att den dyra rehabiliteringen inte har kunnat övertyga om dess effektivitet/nödvändighet, och inte har förankrats i vedertagen vetenskaplig sed. För en angelägen erinran var att samma yrkesmän/forskare som var med att ”fynda” den svenska utbrändheten var de som fått Socialstyrelsens uppdrag att legitimera sina egna diagnostiska kriterier, av allt att bedöma utan opartisk insyn. Vidare, samma grupp hade rekommenderat just de rehabiliteringsåtgärder som i vissa fall motsvarar dessa i sina egenstyrda vinstorienterade rehabiliteringsföretag (DN 17/6). Utbrändhetsetablissemangets reaktion har varit ju underligt dock inte minst hotande för ett seriös vetenskaplig debatt. Jag vill här kommentera den exkluderande/monopoliserande inriktning som – med redskap av oseriösa argument – den debatten till synes vill knuffas till.

I Christina Spjuts inlägg i Läkartidningen [2] och Alexander Perkins i DN [3]) ser man – istället för ett bemötande av sakfrågorna i rehabiliteringskritik – följande ologiskt tillvägagångssätt: a. falacia argumentum ad-hominem, alltså att angripa personens egenskaper i stället för innehållet i sin diskurs. b. den Straw Man uppläggningen, att först hitta på ett fiktivt påstående som motståndaren aldrig hade sagt, och sedan ”försvarar” sig mot det. 3. falacia argmentim ad-baculum (true-in-authority) eller endast en auktoritet kan uttala kunskapssanningen.

Falacia argumentum ad-hominem
Psykiatern Christina Spjut fokusera i sitt inlägg på DN journalisten Hanne Kjöllers personliga erfarenheter och uppger att HK hade skrivit en bok ”som handlar om hur hennes och andras liv förändrats efter en fetmaoperation”, osv., och som inget med den aktuella rehabiliteringsdebatten hade at göra. Vidare i sammanhanget kan man logiskt bekräfta att, oavsett Kjöllers argument i hennes bok Operation: nytt liv, (Brombergs; 2006), ger åberopandet av dessa inga bevis vare sig för eller emot för att samma författare hade i saken rätt när hon skildrade i sin artikelserie de absurda kostnaderna för den rehabiliteringen som exempelvis stressmottagningen förespråkar.

Straw Man
Vidare, Spjut/Perski tillskriver HK centrala påståenden som denna aldrig har sagt, och sedan förstås frikostigt argumenterar ”emot”. Alexander Perski skriver ”stressjukdomar (utmattningssyndrom) finns inte. Bevis – Hanne Kjöller tycker det…Ferrada-Noli tycker det” [4]. Sedan använder sig Perski av det vid flera tillfällen för att ”tillbakavisa påståendet”. Samma sak övar Spjut: HK ”menar att de sjukdomarna (med stressrelaterad diagnos) inte finns” [2].

Sanningen är att HK inledde uttryckligt sitt DN inlägg ”Jag har aldrig påstått att stressjukdomar inte existerar. Jag har ifrågasatt omfattningen, att så många blev sjuka samtidigt, att fenomenet i stort sett bara existerar i en handfull länder med generösa ersättningssystem, samt att de mätbara stressrelaterade sjukdomarna sjunker under samma tid som de mer diffusa stressjukdomarna mångdubblats i Sverige” (DN 4/7). Samma sak har jag tidigare skrivit i flera sammanhang [5-8].

Spjut & Perski angriper även undertecknad och ifrågasätter ad hominem huruvida var befogat att jag uttalade mina åsikter i intervjun vid ledarartikeln ”Lidande är inte lika med sjukdom” (DN, 21/7). Spjut hävdar i det sammanhanget att sjukskrivningsbedömningen åligger som regel ”erfarna distriktsläkare och att de anser att det (diagnosen utmattningssyndrom) är frågan om en sjukdom med en tydlig funktionsstörning” [1]. Faktum däremot är att hos de flesta distriktsläkare är mer patientens önskning än den kliniska bilden det som determinerar sjukskrivningen [9]. Ytterligare, Socialstyrelsen bekräftade nyligen att ”Ofta är det huvudsakligen patientens egen berättelse som ligger till grund för bedömningen av hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan” [10].

Om utbrändhet/utmattningsdepression är ”folksjukdomar”. . .
Spjut själv i andra sammanhang sagt ”Det är så många att psykiska sjukdomar nu är folksjukdomar, som depression, bipolär sjukdom, ångest och utmattningsdepression” [11]. Således, antingen är i riket utbrändhet/utmattningsdepression ”folksjukdomar” och då är Spjuts invändningar – mot att en svensk folkhälsoprofessor uttalar sig om svensk folksjukdomar– logiskt absurda. Eller egentligen är dessa inte folksjukdomar alls.

Perski faller också i detta bristande följdriktighet. I KI:s stressmottagnings hemsida förklarar han utförligt att posttraumatiskt stress syndrom (PTSD) är en stressjukdom, för att sedan menar i DN – för den skull att blockera min kritiska uttalande – att vetenskapliga publikationer inom PTSD området inte är att betrakta som stressjukdomsrelaterat! [12].

Vad gäller diskussionen egentligen

Sanningsenligt, de påstådda bestridande ”in persona” kan knappast gälla en annan fråga än att kritikerna har i saken starkt ifrågasatt utbrändhetsforskningens premisser. Om huruvida är dessa något annat en klassisk pseudovetenskap. Om det endast är ”stressen” som har orsakat sjukskrivningarnas ofantliga ökning [5-8]. Och – det till synes känsligast – att jag har offentligt krävt att vetenskapliga bevis ges till allmänheten för de överdrivna påståendena avseende stressjukdomarnas verkliga epidemiologi (bortom antal sjukskrivningar) och orsaksförhållandet. Således, delvis saknas det belägg för att den symtombilden är nödvändigtvist stressrelaterad och inget annat. Delvis – om så vore fallet – att den stressen i sin tur är arbetsrelaterad, endast. Och delvis – om så vore fallet – att de negativa arbetsförhållanden som beskrivs är endast strukturella (typ omorganisationsrelaterade) eller har också att göra med individens egen benägenhet, arbetsideologi och beteende. Detta är det som istället debattörerna ovan borde konfrontera.

Falacia ad baculum
Den fråga som den här debatten har istället tagit nu i dagordning är således ”Vem har rätt, eller är befogad att uttala sig om stressjukdomar”. Men följaktligen Spjuts syllogism (se ovan) skulle endast distriktsläkare vara åtrådda att uttala sig om den sjukskrivningsprocessen. Fast det gör hon själv ändå, som inte heller är distriktsläkare. Ytterligare enligt Spjuts invändning, den som är disputerad i psykiatri skulle inte heller ”få” uttala sig över den forskning som lett till den psykiatrirelaterade diagnos som nu används av distriktsläkare. Fast det gör det hon själv ändå som ej är, mig veterligen, disputerad forskare. Och andra sida, att ”vår kunskap om sjukdomar bygger på det arbetssätt som professor Marie Åsberg och hennes forskningsgrupp har använt vid avgränsning och definiering av utmattningssyndromet” är enligt Spjuts ad baculum argument en självklarhet.

Inte geschäft?
För Aleksander Perski är saken enklare om var man skall precis finna kunskapen om stressrelaterade sjukdomar och dess påföljd: hos honom själv! I sitt svar vid KI:s stressmottagnings hemsida inför Perski “Man kan istället bekanta sig med en ingående introduktion till ämnet i min bok” och marknadsför därefter detaljer om bokförlag, när skall komma ut i disken, etc. [4].

Det nya svenska stressdyrkandet samt den massiva utbrändhetsupplevelsen är inte någon egentlig epidemi utan en ny religion, med några äkta sjuka och många äkta troende i ett tempel med en och annan företagsam månglare i drift. Profeterna av dessa nya arbetsrelaterade/stressrelaterade modediagnoser har dock inte hitintills kunnat – cirka ett decennium efter den aggressiva lanseringen av sina begrepp i den oförberedda svenska sjukförsäkringsmarknaden – ge en otvivelaktig vetenskaplig bevisning om det orsakssamband som de åberopar.

Det råder i det annars så demokratiska Sverige en till synes hård kartell avseende stressjukdomar, om vilka som får delta eller ej vid epidemiologiska eller folkhälsovetenskapliga formuleringar. Den diskrimineringen handlar knappast om ursprung eller yrke, utan om ideologiska, vetenskapliga positioner och en tung prestigefylld olust att konfrontera granskning i saken. Kritiker får aldrig utrymme inom kretsar av självutnämnda. Frågor kvarstår ej svarade, människor förbli, om inte sjuka, sjukskrivna, eller sjukskrivna och lurade, eller bara lurade i väntan på sin tur. Emellertid mår det privata rehabiliteringsgeschäft – med offentliga medel- hur gott som helst i den lilla världen av stressjukdomarnas monopol.

Marcello Ferrada-Noli
Medicine doktor i psykiatri, professor i folkhälsovetenskap inriktning epidemiologi

Referenser
1. Kjöller H. Om Rehabilitering. Artikelserie i DN ledare 17/6 – 4/7 2006
2. Spjut C. Dubbelmoral om sjukskrivningar på Dagens Nyheters ledarsida. Läkartidningen, 2006; 28:2162-3.
3. Perski A. Om Rehabilitering, Inlägg i DN 4/7 2006
4. Perski A. Hanne Kjöller på Dagens Nyheter gillar inte rehabilitering. Stressmottagning.nu.
5. Ferrada-Noli M. Är arbetsrelaterad stress primär orsak till plötslig död?, Läkartidningen. 2000: 97: 6108-10.
6. Ferrada-Noli M. Om tbrändhetens epidemiologiska belägg. Läkartidningen 2001;98:710-5.
7. Ferrada-Noli M. Arbetsrelaterad stress, själv­mord och utmattningsdepressioner, Läkartidningen. 2001;98: 3158-60.
8. Ferrada-Noli M. Kjesarens utbrända kläder. Sociologisk Forskning. 2004:1. 19-26
9. Englund L. (2000) Sick-listing — attitudes and doctors’ prac­tice with special emphasis on sick listing practice in primary health care. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
10. Socialstyrelsen. SOS har granskat sjukskrivningsprocessen. Pressmeddel. 2006-03-15.
11. Socialstyrelsen. Nytt från Socialstyrelsen. Nytt extra från läkarstämman. 2005-11-30.
12. Ferrada-Noli M. Om rehabilitering. Inlägg i DN 7/7 2006.

För en mer utförlig presentation av mina teser om ämnet, läs min artikel publicerade i Dagens Medicin Utmattningssyndrom är en kulturellt betingad diagnos unik för Sverige, Kejsarens utbrända kläder i Sociologisk Forskning (länk) och mitt inlägg i Professors blogg om “Freud, utbrändhet och utmattningsdepression” (länk). Läs även mina artiklar i Läkartidningen om diagnosen utbrändhet/utmattningsdepression, och mina debattartiklar om ämnet i http://ferradanoli.wordpress.com/burnout . Mina vetenskapliga artiklar om posttraumatiskt stressyndrom i
http://ferradanoli.wordpress.com/articles

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s